Statargrabben, stadsjäntan och det unga industrisamhället
Boken innehåller en berättelse om hur ett syskonpar med hjälp av ett återfunnet album och diverse texter skaffar sig en bild av sina föräldrars uppväxt och korta tid tillsammans under 1900-talets första hälft. Pappan växte upp som statarson vid Bjertorp slott på den bördiga västgötaslätten. Mamman var stadsjänta i det då fattiga Gävle. Tillsammans slog de sig ner i det snabbväxande industrisamhället Sandviken. I boken skildrar syskonen sina föräldrars liv samtidigt som de försöker förstå den tid då Sverige omvandlades från jordbruks- till industrisamhälle.
Det är alltså en historieskapandeprocess som skildras i boken. Syskonen gräver i det förflutna och skapar levnadshistoria gällande sina föräldrar. Den ena – dottern – gör det genom att rekonstruera ett album som hon hittar i sin mammas lägenhet. På så sätt skapar hon berättelser eller med andra ord bygger vidare på och kanske också omtolkar de berättelser som hennes föräldrar hade skildrat i albumet. Den andre – sonen – gräver djupare i det förflutna genom att ta del av texter av olika slag och uppdagar på så sätt mer om föräldrarnas liv i de samhällen som de levde.
I boken berättas inte bara vad som kommer fram i historieskapandet utan också hur syskonen handskas med egna och andra personers minnen och skapar historia. Att så sker antyds i bokens titel Hur det kunde ha varit. Bakom det ordvalet ligger nämligen tanken att boken har ambitionen att vara trovärdig och att den inte försöker skildra hur det ”verkligen” var.
Berättelsen baseras i hög grad på minnen återgivna muntligt och skriftligt. Minnen – och särskilt nostalgipräglade minnen, som det finns flera av i boken – är många gånger inga sanningsskildringar utan efterhandskonstruerade bilder av upplevelser gjorda för länge sedan. Ibland är minnen skönmålade av något förflutet. Denna syn på minnesföreteelsen ligger till grund för att syskonparets historieskapande uppmärksammas och diskuteras med avseende på just trovärdighet.
Boken behandlar sakförhållanden och är litterär. Sakförhållanden uppmärksammas och diskuteras knutna till de miljöer där föräldrarna vistas. De fördjupningarna bygger på refererad litteratur för att synliggöra trovärdigheter bakom dem. Boken är litterär i bemärkelsen att den består av en berättelse om ett framväxande levnadsförhållande. Till prosakaraktäristiken hör också att boken har fiktiva inslag.