Efter det att jag hade avslutat min tid som forskare knuten till Linköpings universitet så fortsatte jag skriva och då i en friare form. Jag kombinerade min forskarbakgrund med en nyfikenhet på att skriva på ett sätt som kallas för sakprosa och som för mig innebär att uppmärksamma och behandla verklighetsbaserade samhällsförhållanden i prosaform.

Jag började med att skriva en berättelse baserad på brev skrivna av en person från slutet på 1960-talet till mitten på 1990-talet. I breven skildras ett levnadsöde präglat av svåra och fattiga samhällsförhållanden, av ett stort engagemang i nykterhetsrörelsen, av boende både i en glesbyggsort och i en stad samt av tvåsamhet. Det blev boken Breven från Bengt.

Sedan skrev jag en text som uppmärksammar hur mänskligt liv kan förnyas i samband med byte av arbete och boendeplatser. Texten bygger också på hur det kunde vara att leva under 1960- och 1970-talen då auktoriteter bröts ned i samhället och då kvinnor började bli jämställda med män. Boken heter Det levande livet. Mänskligt liv och samhällsliv i förändring.

Efter det intresserade jag mig för ett samhälle där jag själv bodde. Det är Stora Sköndal som har en intressant historia som en plats där den manliga delen av Svenska Kyrkans diakoni hade sitt säte från 1905 till då den började avvecklas efter 2010. 2015 tog nya idéer om samhällets omdaning form. Jag berättar både om samhällets historia och omdaningstankar i boken Ett samhälle i omdaning. En berättelse om livet på Stora Sköndal 1905–2019.

I början på 2020-talet kom jag att bli fascinerad av frågeställningar relaterade till
industrisamhällshistoria. Det har blivit fyra böcker om detta. Den första boken, Hur det kunde varit, sätter fokus på hur industrisamhällen började växa fram på 1930- och 1940-talen, den andra, Hur det kunde ha gått till, på hur samhällen började bli välmående på 1950- och 1960-talen, samtidigt som de började bli viktiga i det svenska folkhemmet.

Den tredje boken handlar om hur industriellt tänkande har satt sina spår i samhället i form av tro på bland annat storskalighet, planering och reglering och hur detta kom att bli bestående samtidigt som många industrier och därmed också industrisamhällen fick bekymmer i början på 1970-talet. Boken heter Hur gick det sen? Industrisamhället och samhällsmedborgaren i industrialiseringens spår.

I den fjärde boken intresserar jag mig för hur ett industrisamhälle formas och hur ett sådant samhälle påverkar människor i det. Boken heter Bruksandan och folkhemmet. Att leva i ett industrisamhälle och uppmärksammar Sandvikens framväxt från 1800-talets industriella etablering till dagens moderna Bruksandan och folkhemmet: Att leva i ett industrisamhälle