Efter en femårig studie av ett händelseförlopp i Motala kommun har jag nyligen kommit till ett slut i form av en bok. Den heter Kommunledning, lokal politik och demokrati, ges ut på förlaget Nya Doxa och finns i bokhandeln.
Studien handlar om hur Motala kommun under mandatperioden 2011 till 2014 arbetade med att realisera lokal politik med hjälp av ett nyinstallerat ledningssystem. Jag har följt händelseförloppet via intervjuer och dokumentstudier under åren 2011-2015 och använt mig av två huvudfrågor: Hur realiseras lokal politik med hjälp av ett ledningssystem? Hur handskas lokala politiker med den lokala politikens genomförande via ledningssystemet? Jag har applicerat frågorna på olika delar av ledningssystemet.
Vid ett av de första åren uppmärksammade jag således hur kommunen använde sig av det av staten via kommunallagen anbefallda målstyrningstänkandet för att realisera politik. Jag kunde notera att det var svårt att omsätta politik till mål på det sätt som det var anbefallt. De lokala politikerna blev så otåliga att de tillgrep ett annat sätt att styra, nämligen uppdragsstyrning. Detta tyckte kommunen själv inte var så bra och gjorde om sitt målstyrningstänkande, vilket jag kunde lägga märke till vid senare nedslag.
Jag använde också mina båda frågor för att studera hur kommunen använde sig av uppföljning som ett inslag i sin styrning. Här kunde jag notera att de nyckeltalsmätningar som gjordes utgick från nationella intressen för kommunjämförelser. Även i övrigt var det statens behov som styrde uppföljningen. Mycket lite av den uppföljning som gjordes hade att göra med behov av att följa upp hur det gick med realiserande av lokal politik.
Under de år jag följde händelseutvecklingen kunde jag observera hur kommunledningen först ansträngde sig för att det nyligen antagna och installerade ledningssystemet skulle komma till användning på avsett sätt. Successivt fyllde man sedan ledningssystemet med styrning byggd på den lokala politiken. På slutet av mandatperioden hade den politiska styrningen blivit så tydlig och självklar i ledningssystemet att det skapades dialogtillfällen vid vilka tjänstemän kunde vara delaktiga i utformandet av innehållet i styrningen.
I boken diskuteras det studerade händelseförloppet som exempel på allmänna angelägna samhällsfrågor. Man kan i boken således läsa hur lokal politik kan formuleras, tas in i ett ledningssystem och på så sätt bli föremål för styrning i en kommun. I boken diskuteras tre omständigheter av stor betydelse för att så kan ske. För det första fanns en lokal politik som hade formulerats i valmanifest och som hade vunnit kommunmedborgarnas förtroende vid val. För det andra fanns det ledande politiker som aktivt tog del i arbetet med att formulera innehållet i styrande dokument. En tredje omständighet var att ledande politiker var involverade i arbetet med att utveckla formerna för ledningsarbetet.
I boken visas alltså att lokal politik kan hävda sig i förhållande till den administration som ett kommunalt ledningssystem kan betraktas som. Lokal politik tycks också kunna hävda sig i relation till nationell politik och EU-politik. Åtminstone har jag tyckt mig kunna se detta i den gjorda studien och då genom att man hittade tillvägagångssätt för att realisera nationell politik utifrån lokala förutsättningar men också genom att man valde att komplettera nationell politik innehålls- och resursmässigt. En förutsättning för detta var att det fanns en medvetenhet om den nationella politikens existens och dess sanktionsmässiga övertag.
Genom att jag har kunnat följa händelseutvecklingen under en så pass lång tid har jag kunnat iaktta flera intressanta saker utöver de som nyss har nämnts. Således har jag kunnat notera att kommuners ledning sätts på stora prov i samband med val och att det kan vara knepigt att omsätta partipolitik som läggs fram vid val till majoritetspolitik som skall omsättas i handling via styrning. Båda dessa iakttagelser har aktualitet även på riksplanet.
En av de intressantaste iakttagelserna handlar om det jag kallar kommunledningsideal, dvs. grundläggande eftersträvansvärda tankar om hur kommuner leds och styrs. I boken använder jag mig av begreppen formaliserad dokumentstyrning, politikpräglad dokumentstyrning respektive dialogstyrning som uttryck för hur formaliserade regler, politisk strategi respektive kommunikativa dialogordningar präglar ledningstänkandet och ledningshandlandet. Av den gjorda studien framgår hur de tre kommunledningsidealen kan samverka.
Jag är glad att jag kunde få uppmärksamma händelseförloppet under en hel mandatperiod och att jag själv hade tålamod att vänta med att publicera sådant som jag såg redan efter ett par år. Det gav en stor förståelse, större än vad jag hade kunnat uppnå med enstaka nedslag. I en kommande blogg reflekterar jag över vad det kan innebära att forska i realtid över tid.