Jag har nyligen avslutat en studie av för det första förekomster av lokal politik och för det andra hur lokal politik hanteras i kommuner. I studien har lokal politik både studerats i stort och speciellt avseende flyktingmottagande. I denna text sammanfattar jag det jag har sett.

Du kan ladda ned rapporten i sin helhet här

Lokal politik – det som hanteras politiskt i en kommun

I mitt sammanfattande är det första som slår mig att det är ett medborgarnära hantverk som inte bara handskas med lokala förhållanden utan också med övergripande ideologier som har nationella och internationella rötter. I hantverket ingår alltså mycket och mitt sätt att sammanfatta den komplexitet som ligger i detta är att lokal politik är det som hanteras politiskt i kommuner. Att säga så innebär att vad som är lokal politik varierar från kommun till kommun, vilket kanske är en självklarhet.

Det intressanta är att varierandet alltmer verkar bero på vilka personer som är politiska företrädare och hur de agerar samt allt mindre på ideologier. Det är alltså det som görs till politik som är lokal politik.

Vid mina intervjuer i de studerade tre kommunerna har jag frågat vad de intervjuade tänkte på när jag sa lokal politik. Det var då intressant att notera att somliga hade ett medborgarfokus i sina svar och exempelvis sa att ”det är sånt som rör folk i vardagen”. Andra pratade om aktörer och ansåg att den lokala politiken i hög grad är personbunden och att den formas i en praktiknära kontext nära tjänstemän.

Ett tredje fokus siktade in sig på rums- och tidsbundna förhållanden: ”Det är något som händer inom kommunens gränser som inte nödvändigtvis måste hända i andra kommuner och som är specifikt vid en viss tidpunkt i vår kommun.” För det fjärde fanns det också personer som pratade om konstitutionella förhållanden och menade då att lokal politik är det som inte är lagstiftat.

Att arbeta lokalt i en kommun med politik kan alltså beskrivas på olika sätt. Det är med andra ord komplext. Ytterst handlar det dock om politik som påverkar människors vardag. Detta uttrycktes av en person på följande sätt:

”Lokalpolitiken innehåller alla de övergripande principiella ideologiska vägval som världspolitik och nationell politik innehåller och att man som kommunpolitiker måste förstå och själv bidra till kopplingen mellan övergripande ideologier och den enskilda människans vardag.”

Personen ansåg vidare att lokal politik innehåller både policyfrågorna och ideologibildningen och det hantverk som gör att ideologier blir konkreta i vardagen. I det senare ingår det som jag anser är utmärkande för politik lokalt i kommuner, nämligen att den är praktiknära och berör medborgare i deras vardag. En av dem jag intervjuade kallade detta för att lokal politik är ”politik på riktigt”.

Lokal politik – mer pragmatism än ideologi

Något annat som jag har iakttagit är att den politik som kommer till uttryck lokalt är handlingsinriktad och jordnära i bemärkelsen att den har praktiska konsekvenser för människors vardag. Även om politiken är praktiknära så har den, som sagts ovan, ideologiska bakgrunder samtidigt som den många gånger är fokuserad på ekonomi. Sammantaget karaktäriserar jag därför politiken lokalt som mer pragmatisk än ideologisk i de studerade kommunerna.

De fyra faktorer, som jag uppfattar ha spelat in vid bildande av koalitioner och därmed skapande av kommunpolitik i två av de studerade kommunerna, förstår jag som uttryck för en pragmatisk hållning. Majoritetstänkande var den faktor som var så självklar att den togs för given i processen att skapa lokal politik efter valet 2014. Häri ligger ett inslag i det pragmatiska politikbyggandet som går före alla andra faktorer. Den andra faktorn är blockpolitiken som finns med som något som har präglat kommunpolitiken under många år. Den faktorn har blivit mer eller mindre institutionaliserad. Därför måste man förhålla sig till den i kommunledningsarbetet.

En tredje faktor som handlar om pragmatism och som är viktig vid skapande av lokal politik är personfrågor. En fungerande lokal politik förutsätter att den politiska kommunledningen fungerar väl. Den fjärde faktorn som präglar lokal politik är ideologi och den kommer på fjärde plats i prioriteringsordning, såvitt jag har kunnat se i den här studien.

Den här analysen sätter fokus på hur det gick till när koalitioner bildades och så småningom lokal politik etablerades i två av kommunerna efter valet 2014. Händelseförloppen präglades alltså av pragmatiskt makttänkande som jag sammanfattar så här:

”Utan majoritet i fullmäktige ingen makt. Makt finns i politiska block. Utan fungerande personrelationer i den politiska ledningen ingen makt. Med hänsynstagande till de här maktaspekterna kan politiken lokalt tillåtas präglas av ideologi.”

I den tredje studerade kommunen förekom ingen koalitionsbildningsprocess av detta slag. Det behövdes inte heller, eftersom det sedan tidigare fanns en majoritet bildad av ett block och majoriteten leddes redan av personer som ansåg sig fungera bra tillsammans. En ideologisk riktning fanns också utstakad.
När jag sedan analyserade lokal politik om flyktingmottagandet i de studerade kommunerna så har jag kunnat se att det handlande som präglar mottagandet är påverkat av lokala ideologier, även om det inte uttrycks formellt.

Helt ideologifattig är alltså inte den lokala politiken. De berättelser jag fick om flyktingmottagandet vittnar om en bild av politiskt arbete och som handlar om att koppla övergripande ideologier med enskilda människans vardag och att göra det utifrån vad man själv vill, dvs. den ideologi man har.

Lokal politik – kontextpräglad helhet

Lokal politik är inte något som står för sig själv vid sidan om annan politik. Det är snarare så att det utgör en helhet som präglas både av lokala omständigheter och av externa faktorer. En intervjuad beskrev detta på följande sätt:

”Det finns väldigt mycket omvärld som man skall förhålla sig till när man skall försöka utforma lokal politik; det är ekonomi, det är hur staten blandar sig i, det är olika förordningar, det är riktade statsbidrag, mm. Ytterst handlar det om på vilket fundament som man bygger sitt engagemang och sitt mandat.”

Av detta framgår att det är mycket som skall hanteras när lokal politik formas. Det är komplext och om man vill förstå olika delar i komplexiteten så är det ”inte så lätt att bedöma om lokal politik växer fram underifrån eller om den är resultat av externa faktorer”. Så svarade en annan person när jag frågade vad personen ifråga tänkte på när jag sa lokal politik.

Detta sätt att tänka om lokal politik framstår för mig som en viktig lärdom. Den pekar också på att arbete med lokal politik kan karaktäriseras som hantverk i bemärkelsen att tänkande och handlande behöver ske i ordnande former och därmed institutionaliseras.

Två hantverk

Jag har sett att två typer av hantverk utövas. Det ena består enkelt uttryckt i att ordna politiken lokalt och det andra i att realisera politik så att samhällsförhållanden ordnas.

I det första hantverket är företrädare för lokala partier hantverkare. Det är de som är med och formar och synliggör det egna partiets politik. Det är också de som skapar koalitionspolitik och sedan ser till att den blir till kommunpolitik. Det senare inslaget i detta hantverk har på senare tid blivit alltmer komplicerat.

Det har att göra med att ”Sverigedemokraterna har blivit ett tredje block, och behandlas som paria av de övriga blocken”, säger Ulf Bjereld, Karin Eriksson och Jonas Hinnfors på sidan 302 i boken Förhandla eller dö: Decemberöverenskommelsen och svensk demokrati i förändring, utkommen 2016.

I det andra hantverket är förtroendevalda politiker huvudaktörer. Det är de som förväntas arbeta med politikens succesiva formande och realiserande lokalt. Detta har också blivit alltmer komplicerat vartefter ideologier inte bara bärs av svenska politiska partier utan också av internationell politik och av partiobundna samhällsgrupper.

Utifrån det jag har lärt mig i det här projektet konstaterar jag att det är viktigt med hantverkskunnande. Konsten att ordna politiken lokalt liksom att realisera den lokalt blir alltmer komplicerad med nya förutsättningar i svensk politik. Maktförhållandena i Sverige håller på att förändras och så även i kommuner, vilket denna studie har visat.