Inom detta område vill jag nämna följande böcker och artiklar som handlar om Kommunledning.

Böcker

Kommunchefers chefskap – ett lokalt präglat chefskap i politisk miljö.

kommunchefers-chefskap-ett-lokalt-praglat-chefskap-i-politisk-miljoNär jag påbörjade mina forskarstudier ville jag skriva en avhandling om ledarskap. Vid samma tid fick jag i uppdrag att anordna ett ledarutvecklingsprogram för kommunchefer. Ett femtontal personer verksamma i sådana positioner ville lära sig mer om sina ledningsfunktioner. Då tänkte jag att här har jag en möjlighet att skriva något om just kommunchefers chefskap. Jag påbörjade också detta. Efter en tid blev dock processen med att organisera kunskapsutveckling om ämnet kommunchefers chefskap så intressant att jag valde att skriva om detta i min doktorsavhandling. Den kunskap som utvecklades i processen sammanfattades till en skrift som sedan vidareutvecklades av de fem forskare som var med i processen till en bok med titeln Kommunchefers chefskap – ett lokalt präglat chefskap i politisk miljö.

I boken använde vi forskare oss av ett empiriskt orienterat betraktelsesätt på chefskap med vars hjälp avsikten var att beskriva vad denna grupp av chefer gör. Det här är ett tänkande som bland annat Sune Carlsson – en av pionjärerna inom det forskningsfält som har kommit att benämnas Managerial Work-skolan – använde sig av på 1950-talet när han beskrev hur verkställande direktörers arbete kunde se ut. I boken Kommunchefers chefskap återges beskrivningar av chefskapet med hjälp av en begreppsapparat. Själva beskrivningarna är tidsbundna medan begreppsapparaten är tidlös. I boken diskuteras också chefskapet vad gäller dess rumsbundenhet, vilket bland annat kommer till uttryck i ett antal inriktningar.

Kommunstyrelseordförande – kommunledare med politisk förankring.

kommunstyrelseordforande-kommunledare-med-politisk-forankringNär arbetet med att utveckla kunskap om kommunchefers chefskap hade pågått en tid och i samverkan mellan ett femtontal kommunchefer och en grupp forskare så uttrycktes intresse för att anordna en liknande process för de aktuella kommunernas kommunstyrelseordförande. Detta startade 2001 och resulterade i en bok 2003 med titeln Kommunstyrelseordförande – kommunledare med politisk förankring. Även här använde vi ett teoretiskt ramverk inspirerat av tänkande från Managerial Work-skolan.

Organisering av politiskt arbete – en studie av vitalisering av kommunfullmäktiges arbete i en svensk kommun.

organisering-av-politiskt-arbete---en-studie-av-vitalisering-av-kommunfullmaktiges-arbete-i-en-svensk-kommunParallellt med att två kommunledande aktörer – den ledande politikern kommunstyrelsens ordförande och den ledande tjänstemannen kommunchefen – uppmärksammades intresserade jag mig också för en tredje central aktör i kommunledningssammanhang, nämligen kommunfullmäktige. De två förstnämnda aktörerna gestaltas av individer medan den tredje utgörs av en politisk församling. Även det här arbetet resulterade i en bok utgiven på Nya Doxa och med titeln Organisering av politiskt arbete – en studie av vitalisering av kommunfullmäktiges arbete i en svensk kommun. Boken bygger på en utvärdering av ett arbete med att vitalisera kommunfullmäktiges arbete i en kommun, nämligen Motala. I boken återges vad som hände i förnyelsehänseende i det politiska arbetet i kommunen. Detta diskuteras i boken med avseende på processuella aspekter och bland annat vilka omständigheter som kan inverka på förnyelseprocesser.

Att organisera kommuners ledning! Att förena svårförenliga institutioner

att-organisera-kommuners-ledning-att-forena-svarforenliga-institutionerEfter att ha haft möjlighet att studera några kommunledningsaktörer närmare blev jag nyfiken på hur kommuner tänker och handlar när man organiserar sin ledning politiskt och administrativt. Vi var en grupp forskare som följde organiseringsprocesser i fyra kommuner. Två av oss – Sven-Inge Arnell och jag – skrev en bok baserade på studierna. Boken heter Att organisera kommuners ledning! Att förena svårförenliga institutioner och gavs ut på Nya Doxa 2006. Den andra meningen i boktiteln anspelar på att organisering av kommuners ledning liksom mycket annat i kommuner äger rum i komplexa och institutionaliserade sammanhang, som i boken definieras som två spänningsfält vilka är ständigt närvarande i kommuner. Det ena spänningsfältet består i två sätt att tänka – i boken benämnda politisk respektive administrativ logik – som alltid finns och som måste samsas. Det andra spänningsfältet bottnar i att i kommuner måste alltid nationella institutioner i form av lagar mm. (och numera även EU:s lagar) samsas med lokalt tänkande. Det visar sig att det inte alltid är så lätt att få detta att fungera. Tänkandet om att betrakta kommuner som präglade av dessa båda spänningsfält har sedan följt med mig i andra arbeten som en avgörande utgångspunkt.

Kommunchefer blir till

kommunchefer-blir-tillNågra år senare återvände jag till kommunchefsfunktionen och då med frågan om hur det kommer sig att kommunchefer chefskap blir som det blir. Bakgrunden till frågan var att jag under flera år via samtal med personer verksamma som kommunchefer hade kunnat observera att kommunchefsfunktionen såg olika ut från kommun till kommun och jag undrade hur det kom sig. Denna observation ledde fram till att jag försökte besvara den frågan med hjälp av att under åren 2006 till 2009 studera rekryteringsprocesser i tre kommuner och en organiseringsprocess i en fjärde kommun. Jag kunde då studera hur kommunchefsfunktionen formades i de aktuella fyra kommunerna och vilka kontextuella omständigheter som låg till grund för att funktionerna blev som de blev. Jag delade in omständigheterna i två grupper; trögheter respektive förankringsinstrument. Trögheter representerar historiskt präglade förhållanden knutna till chefsfunktionen, medan begreppet förankringsinstrument fokuserar på de instrument som används i ett specifikt socialt sammanhang för att förankra nya ingredienser i kommunchefsfunktionen. Boken heter gott och gott: Kommunchefer blir till.

 

Bokkapitel

Nämndordförande i kommuner – en institution med djupa rötter.

Efter valet 2006 uppstod ett intresse bland kommuner att anordna ett utbildningsprogram för personer verksamma som nämndordförande och motsvarande i kommuner i östgötaregionen, vilket gav ett tillfälle att med hjälp av deltagarna studera innebörden i denna typ av politisk ledningsposition. Programmet pågick under 2007 till 2008 och diskussioner fördes och dokumenterades som underlag för en text som kom att få formen av ett bokkapitel med titeln: Nämndordförande i kommuner – en institution med djupa rötter. Titeln antyder att den här ledningsfunktionen har stått sig länge även om många kommuner numera organiserar sin ledning utan nämnder och nämndordförande. I bokkapitlet diskuteras hur nämndordförandefunktionen ser ut och fungerar samt de förändringar som den utsätts för.

The Swedish Municipality Director:
A managerial function between politics and administration.

the-work-of-managersI samband med uppmärksammandet av att det var 100 år sedan företagsekonomen och företagsledningsforskaren Sune Carlsson föddes tog Stefan Tengblad, professor och ledningsforskare vid Högskolan i Skövde och vid Göteborgs universitet, initiativ till att publicera en antologi om forskning baserad på den skolbildning som har kommit att kallas för Managerial Work och som intresserar sig för frågor om vad chefer gör och hur de ser på sitt chefskap. Vi som hade utgjort en forskargrupp vid Linköpings universitet (Peter Gustavsson, Örjan Högberg, Robert Jonsson och jag) och som hade intresserat oss för kommunchefsfunktionen utifrån ett Managerial Work-perspektiv bjöds in att vara med i antologin vilket resulterade i att jag skrev ett bokkapitel byggt på bidrag från Peter och Örjan. I kapitlet uppmärksammades fyra studier av kommunchefsfunktionen vad gäller hur de hade bidragit till förståelsen för funktionen vad gäller innehåll, maktförhållanden och kontextuella omständigheter utifrån sina skilda teoretiska ansatser och empiriska metoder. Kapitlets bidrag handlar om vikten av att balansera mellan kritiskt teoretiskt orienterade ansatser och öppet insamlande av empiriskt material vid studier av ledningsfunktioner. Kapitlet heter: The Swedish Municipality Director: A managerial function between politics and administration.

 

Artiklar

Kommunchefers och kommunstyrelsers ledningssituation.

Efter det att jag hade haft tillfälle att på nära håll lära mig mer om kommunchefers och kommunstyrelseordförandes ledningssituation blev jag nyfiken på vad som skilde dem åt. Efter att ha studerat detta närmare så kom texten att publiceras i en artikel i tidskriften Kommunal ekonomi och politik. Artikeln heter Kommunchefers och kommunstyrelsers ledningssituation. I artikeln konstaterar jag bland annat att kommunstyrelseordförande tycks ha en tydligare ledningssituation än kommunchefer. Förklaringen till det är att den förra gruppen har ett ledningsuppdrag som är betingad av att vara ordförande i kommunstyrelsen som är reglerad i kommunallagen. Gruppen kommunchefer har ingen formaliserad nationell reglering. Deras ställning är i hög grad produkter av lokalt etablerade föreställningar och traditioner. Så skrev jag i denna artikel baserad på studier gjorda ett par år in på 2000-talet. Det är länge sedan. Jag har dock en föreställning om att just denna skillnad är aktuell även femton år sedan. De här båda ledningssituationerna i kommuner är nämligen tröga företeelser och deras institutionella grund har inte förändrats.

Organisering av politiskt arbete i kommuner och institutionell tröghet.

Då är jag inne på en artikel som publicerades i samma tidskrift 2003 och som heter just Organisering av politiskt arbete i kommuner och institutionell tröghet. Artikeln bygger vidare på en studie som jag gjorde åren 2001 och 2002 och som resulterade i boken Organisering av politiskt arbete – en studie av vitalisering av kommunfullmäktiges arbete i en svensk kommun. I artikeln diskuterar jag iakttagelsen att politiskt arbete i kommuner i hög grad är institutionaliserat och trögrörligt, vilket gör att det kan vara svårt att åstadkomma förändring. Genom att använda begreppen tröghetsbärare, tröghetsutmanare och tröghetsbehandlare visas i artikeln hur politiskt arbete i en kommun kan uppträda och behandlas i en kommun. Artikeln är deskriptiv och bygger på iakttagelser gjorda precis i början på 2000-talet. Utifrån iakttagelser gjorda efter det tillåter jag mig tro att perspektivet institutionell tröghet alltjämt är relevant som ett sätt att förstå politiskt arbete.

Ladda ned hela artikeln här

Ideas on Organizing Municipalities

Vid början på 1990-talet då det kom en kommunallagsförändring som gav kommuner betydligt större frihet att organisera sin ledning. Detta gav upphov till organisatoriska förändringar. I en artikel i tidskriften Public Management Review intresserade jag mig för frågan om hur kontextuella omständigheter inverkar på den organiseringsvåg som hade gått som en löpeld under ett drygt decennium i svenska kommuner. I artikeln, som heter Ideas on Organizing Municipalities och som publicerades 2008, intresserade jag mig för idéer bakom organiserandet. Idéerna sorterades utifrån två dimensioner relaterade till kontextuella omständigheter. Den ena handlar om hur organiseringsidéer är influerade av ett politiskt respektive administrativt tänkande, den andra om hur sådana idéer influerades av tänkande komna från lokala respektive nationella miljöer.

Med hjälp av den första av dessa dimensioner konstaterade jag – enkelt sammanfattat – att tänkandet om hur kommuner organiserar sina ledningar präglades av administrativa idéer, medan tänkandet om hur arbetet med organiserande ofta tycktes vara präglat av politiskt tänkande. När det sedan gäller den andra dimensionen kunde jag se att lokala omständigheter dominerade tänkande om regler bakom organiserande. Samtidigt kunde jag iaktta att den administrativa logik som dominerar tänkandet om kommunalt organiserande starkt präglades av ett nationellt tänkande spritt av staten och Sveriges kommuner och landsting. Mitt sätt att betrakta kommunledningshandlande och tänkande bakom det utifrån de båda nämnda perspektiven har jag burit med mig sedan dess användande i denna artikel och tillkomst i boken Att organisera kommuners ledning – att förena svårförenliga institutioner. Det har gett mig möjligheter att förstå mig på kommunledning utifrån dess institutionella utgångspunkter.

 

Sammanfattning

Böcker och bokkapitel med förlag:

Kommunchefers chefskap. Ett lokalt präglat chefskap i politisk miljö. Tillsammans med Peter Gustavsson, Sven-Inge Arnell, Örjan Högberg och Robert Jonsson. Nya Doxa 2002

Kommunstyrelseordförande – kommunledare med politisk förankring. Nya Doxa 2003
Organisering av politiskt arbete. En studie av vitalisering av kommunfullmäktiges arbete i en svensk kommun. Nya Doxa 2002

Att organisera kommuners ledning – att förena svårförenliga institutioner. Tillsammans med Sven-Inge Arnell. Nya Doxa 2006

Kommunchefer blir till. Nya Doxa 2009

Nämndordförande i kommuner – en institution med djupa rötter. I: GPMS Proceedings 2009 Del 2. Göteborg: GRI-rapport 2010:3 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22742/4/gupea_2077_22742_4.pdf

The Swedish Municipality Director: A Managerial function between politics and administration. I Tengblad Stefan: The Work of Managers – Towards a Practice Theory of Management. Oxford University Press 2012.

Artiklar:

Organisering av politiskt arbete och institutionell tröghet. Kommunal ekonomi och politik. Volym 7, Nummer 2, Juni 2003.

Kommunchefers och kommunstyrelseordförandes ledningssituationer. Kommunal ekonomi och politik. Volym 8, Nummer 1, Mars 2004.

Ideas on Organizing Municipalities. Public Management Review. Volume 10, Number 4, July 2008.