Jag heter Leif Jonsson och har sedan 1970 sysslat med samhällsfrågor och framför allt med hur samhälleliga organisationer ordnas och leds. leif

Efter att ha arbetat praktiskt med sådana frågor i tjugofem år forskarutbildade jag mig och skrev en avhandling med titeln Kunskapsbildning i samverkan mellan forskning och praktik. Som forskare har jag sedan framför allt intresserat mig för frågor om kommunledning.

Efter min pensionering har jag fortsatt forska och skriva. Det skönlitterära skrivandet har kommit att roa mig mer och mer. I december 2017 publicerade jag en bok med titeln Breven från Bengt. I den skildras ett levnadsöde präglat av svår uppväxt, tvåsamhet och ett liv i nykterhetsrörelsen. Skildringen diskuteras utifrån kontextuella förhållanden. På så sätt är boken också en samhällsskildring.

Ett år senare publicerade jag en annan bok med titeln Det livande livet och underrubriken Mänskligt liv och samhälle i förändring 1968 till 2018. I den skildras en persons levnadsresa under en intressant tid i svenskt samhällsliv. Läsaren får i boken ta del av berättelser och tankar om yrkesmässiga, boendemässiga och sociala förändringar relaterade till samhällsförhållanden. Genom denna kombination sätts levnadsskildringen in i större sammanhang samtidigt som samhällsskildringen får liv. Jag måste tillstå att boken har självbiografiska inslag.

Våren 2020 (release den 27 april) publicerar jag en ytterligare bok med titeln: Ett samhälle i omdaning – en berättelse om livet på Stora Sköndal 1905-2019. Läsaren av boken får ta del av berättelser både om och av människor som har levt och verkat på Stora Sköndal. Idag är det ett samhälle som är under en omfattande idémässig och fysisk omvandling till följd av de förtätningar som pågår i det liksom på många andra platser.

Arbetet med den boken fångade mitt intresse för frågor om minnen och historieskapande. Från sommaren 2019 startade jag därför ett nytt bokprojekt som handlar om två processer. Den ena handlar om hur en man och en kvinna växer upp för hundra år sedan och sedan träffas och bildar familj. Den processen kallar jag för en levnadsskildringsprocess. Den andra processen handlar om hur sonen och dottern med hjälp av gamla album, intervjuer och skriftligt material av olika slag gör själva levnadsskildringen, dvs. skapar en historia om föräldrarnas liv. Den processen kallar jag för en historieskapandeprocess. I boken, som har arbetstiteln: Som det kunde ha varit; när Nils från Bjertorp och May från Brynäs växte upp, träffades och bildade familj på Hedåsen.

På min hemsida finns information om min uppväxt, mina studier och anställningar samt om vad jag har skrivit.

/Leif